Sjölejonet Oskar

Det var en gång ett blått sjölejon som kallades Oskar. Han föddes för ett enda syfte nämligen att tillfredsställa hundar av alla dess raser. Dock vart han något förskräckt när han en dag i hundbutiken blev upplockad och såld till en kvinna som födde en massa rottweiler. Han hade själv aldrig stött på någon hund från detta släkte men han hade hört en massa skräckhistorier i butiken där han bodde. Flera gånger i veckan kom ägare till just rottweiler för att klaga på deras livslängd, alltså sjölejonens eller andra djur med för den delen.

Oskar följde något nervöst men villigt med kvinnan hem, han hade ju massor av kompisar med sig. Kvinnan hade köpt ca. 20 sjölejon och massor av andra djur. Deras uppgift var att agera priser i en fiskdamm för rottweiler och det i sig tyckte Oskar lät mycket roligt.

Väl där på den omtalade Demefinezz Cupen slängdes Oskar tillsammans med sina vänner ut på en stor gräsmatta.

- Ooooiiiii, vad det kittlade i magen under luft färden. Väl på gräsmattan låg alla djuren tillsammans och småpratade när den första rottweilern kom. Alla Oskars kompisar började skrika:

- Ta mig, ta mig!

Oskar funderade på om han verkligen ville bli tagen, han tyckte att det var ganska rogivande att ligga på gräsmattan och sola sig i vårsolens strålar tjatandes med polarna. Han hade inte hunnit tänka klart tanken förens en av de snabbaste rottisarna kom farande och tvärnitade framför Oskar. Hon hette Baxna hade han hört och hennes grepp om hans bröstkorg, när hon tog honom i sin mun, var stenhårt. Vilken hårdhänt apportör tänkte Oskar. Sedan hörde han det där ordet som alla i butiken talade om, ordet som stod för livet:

-Loss!!! Åh, äntligen kunde han andas. Det var kvinnan som köpt honom som nu stoppade honom i sin ficka och han hann bara se en skymt av den snabba rottweilern Baxna innan hon sprang i väg ännu en gång för att fiska i fiskdammen.

Livet gick sin gilla gång hemma hos rottweilermänniskorna, Oskar hade det väldigt lugnt om dagarna. Han bodde i en kartong med massor av andra leksaker, de hade också blivit apporterade av Baxna, den snabba rottweilern. Deras historier om rottweilern Baxnas apporterings anlag gick laget runt i nästan 9 långa månader.

En dag hörde han från hallen människorna prata om ett besök från Utö och de skulle ha barn med sig. Kul, tänkte Oskar, barn brukar vara bättre på att leka än rottweiler. Vad Oskar inte visste, när han blev upplockad från lådan, var att han skulle bli buren av apportören Baxna. Detta för att förhindra en massa kärleks förklaringar från hennes sida till barnet. När det knackade på dörren blev Oskar upplockad och apporterad av Baxna. Greppet runt hans midja var nästan outhärdligt och han kunde knappt se var de gick heller för Baxna viftade så på rumpen så han hann inte se någonting. Jo han hann se en skymt av Utöbarnet och han försökte skrika till barnet:

- Hjälp mig, rädda mig! (Översatt: pip, pip)

Greppet runt midjan hårdnade bara av att han skrek och i ett obevakat ögon blick, slank Baxna i väg och la sig med honom under bordet. Han kände iskalla kårar längs ryggraden, för han visste nu att hans sista stund var kommen. När en rottweiler lägger sig ner, och speciellt under ett bord, ja då är ett sjölejons liv på upphällningen. Den där hemska rottweilern började med att slita ifrån honom hans kära boll, som han i åratal balanserat på nosen. Den svalde hon snabbt för att sedan slita honom i stycken. Oskar kämpade i mot så mycket han bara kunde och han skrek för allt han var värd men igen kom till undsättning. När monstrets gigantiska käkar slet upp hans buk, då gav han upp, inte ett pip hördes när hon bestämt svalde honom.

Oskar somnade för alltid in lördagen den 12 Mars 2005.
I vanliga fall så brukar begravningen gå till så att djuren gravsätts i soptunnan eller via hundars ändtarm jordsätts de och det brukar ske inom några dagar men stackars lilla Oskar svävade i skärselden länge. Så pass länge att människorna började bli oroliga.

Den 21 Mars, åtta dagar senare, var väntan i skärselden slut, hans sargade kropp hittades av kvinnan i huset. Hans kvarlevor, gummikropp, var i mycket dåligt skick när kvinnan fann honom i en spya. Magsafterna hade verkligen försökt göra sitt men inte lyckats helt…
Oskar det blå Sjölejonet fick tillslut en värdig begravning i familjens soptunna och äntligen får hans själ ro i alla PIPDJURS himmel.

Epilog: Inköpet av Oskar kostade oss nästan igenting, ca. 10:-, att operera Baxna, om hon inte kräkts upp honom, hade kostat ca. 4000:-.

Varning, se upp för latex leksaker!!!

Anna Gewalt